Ur Tif-Nytt nr 1 1946

 

Goda råd av pistolmästare.

 

 Vid pistolskyttesektionens årsmöte, som avhölls fredagen den 8:e mars, valdes följande styrelse för år 1946:

 Ordförande: Herbert Alvne; Sekreterare: Gunnar Wold; V. sekreterare: Sonja Jörve; Kassör: Harry Norgren; Tävlingsledare: Henry Lagberg. Suppleanter: Walter Gustafsson och Karl Axel Nyman.

 Mötesdeltagarna, ett 20-tal aktiva skyttar, bjödos på ett omväxlande underhållningsprogram. Som första nummer levererades vid frågan om ansvarsfrihet för 1945 års sektionsstyrelse en ordrik batalj mellan en av skyttarna, som efterlyste större energi hos styrelsen och därmed flera och bättre organiserade tävlingar, och ordföranden, som bl.a. framhöll svårigheten att ordna tävlingsbanor och ammunition. Debatten utmynnade under de fortsatta förhandlingarna i att ordföranden omvaldes och ”kverulanten” gjordes till tävlingsledare!

 Andra numret, kaffedrickning med skyttesnack, tarvar ingen recension.

 Programmets sista nummer blev kvällens glanspunkt. Det utgjordes av ett bordssamtal mellan sektionsmedlemmarna och svenske mästaren i pistolskytte, fabrikör Calle Sjöberg, under vilket de förra lade fram sina spörsmål till allmän diskussion och Sjöbergs besvarande. Här sedan några av Sjöbergs synpunkter på de ventilerade problemen.

– Hur skall ett gott siktmedel se ut?

– Man skall eftersträva att få de två ljusspringor, som vid anläggning uppstå på ömse sidor om kornet, att bilda liksidiga trianglar. Detta kan erhållas genom bredspårigt, något v- eller u-format sikte och relativt smalt korn, vars nedre del är bredare än den övre. Med ett dylikt siktmedel åstadkommes koncentration på kornet, och detta är huvudsaken vid all skjutning. Lägges sedan kornet mitt i siktet, är allt upplagt för ett gott resultat. Bara siktmedlen synas skarpa, må målen gärna synas en smula suddigt.

 Har du erhållit ett gott siktmedel, så laborera aldrig med det.

– Skall jag hålla mitt i eller under pricken?

– Håll som regel mitt i det, du vill träffa. Undantag utgör skjutning mot helfigur på 100 m. och skjutning med stark sol från sidan. I förra fallet bör du hålla högt, och i senare fallet måste du tänka på att solen ”skjuter skottet ifrån sig”

– Skall man gulmärka kornet eller ej?

– Höjden blir alltid besvärlig med gulmärkning. Bättre är att använda de tidigare nämnda stora siktmedlen med rejäla ljusspringor. Då ser man allting bra – även med svart korn.

– Hur skall man sköta sin träning?

– Genom att leva och vara som en sund människa skall vara. För långt driven specialträning med absolut avhållsamhet från vanligen måttligt rökande etc. skapar lätt nervositet.

 En daglig dosis riktövningar med avtryckningar rekommenderas.

 Ät lätt före en tävling. Man får inte vara för mätt och inte för hungrig, när det gäller.

– När skall jag göra avtryckningen?

– Bestäm dig under siktandet för att nu skall jag skjuta och håll då stilla så gott det går, när du drar av skottet. Det är fel att tänka, att nu har jag pricken inne, så nu skjuter jag.

– Hur skall jag hålla armen, och hur skall jag stå?

– Håll armen ledigt rak, d. v.s utan muskelansträngning.

 Fötterna bör placeras rätt brett isär. Kroppen skall ha full balans, då armen hålles nere. När armen sedan lyftes, avbalanseras dess tyngd medelst en obetydlig kroppsjustering. Hållningen skall vara avspänd.

– Diopter eller ej?

– En bländare kan vara bra att ha, dock som regel endast vid precisionsskytte.

– Lätt eller hårt tryck?

– Man skall med trycket staga upp vapnet, varför löst tryck ej kan rekommenderas. 1,7-2 kg. torde vara lagom för en Walther.

– Hur behärska nerverna?

– Genom träning och åter träning.

 Allt pjosk skall bortarbetas. Var som vanligt. Prata som vanligt och låt dina medtävlare prata runt om.

 Jaga inte upp dig. Tänk endast på att få ett skapligt resultat. Vid en fältskjutning bör du sålunda fästa större avseende vid att sikta rätt än att hinna få i väg alla skotten. Det ger bättre slutpoäng. Betänk slutligen att utan nervspänning nås aldrig höga resultat. En viss nervositet före en tävling skall alltid finnas, och du måste genom träning och tävling lära dig behärska den och göra den till ditt lydiga redskap. –

 Detta var Calle Sjöbergs slutord. Tillämpliga på alla grenar inom Tif få de utgöra slutord på pistolskyttesekreterarens referat.

Wo.